Lurifax

Igår när jag kom upp och skulle lägga mig vaknade Max med ett ryck när jag öppnade sovrumsdörren. Här hos pappa dela vi ju rum. Jag stod blickstilla och väntade. Han tittade runt lite, men det såg mest ut som att han fortfarande sov. Som att han tittade fast han inte såg. Så la han ner huvudet igen och jag skyndade mig till sängen. Då tittade han upp igen. Tittade på mig genom spjälorna och det såg ut som ett litet leende. Så la han ner huvudet igen. Sen höll han på så, tre gånger. Skrattade medan  han tittde på mig gjorde han också så till slut kunde jag inte hålla mig utan började skratta jag med. Det fick bli en sovaimorsanssäng-natt istället för att han skulle börja kinka i sin egen säng. Gick bra det med, inte så ofta det händer nu för tiden :)


Kladdgrisen



Max fick smaka pyttelite chokladglass som efterrätt.
Ser snarare ut som han fått fri tillgång till hela paketet...

Äpple och banan

Rivet äpple är verkligen en höjdare. Har kan sitta och smaska och suga på de där strånkarna i evigheter.
Och det mesta hamnar faktiskt dessutom i munnen och inte på golvet som det mesta brukar göra.



Tand nummer 6 tittade upp i måndags.

Sitt still!

Vad skönt det skulle vara om Max satt still i mer än 10 sekunder. Kan man ju glömma.
Finns alltid något att åla iväg till och resa sig emot. Paniken över att han ska ramla och slå sig
som han gjorde förra veckan har lagt sig lite igen så nu är jag inte lika hönsig längre heller :)


Hjälper till med tvätten och är sjukt snygg i kläderna han fick av Ove och Vicky i julklapp.


Rota, rota, riva, rota, riva.

Max och hans nya kompis

Max och pappas nya katt Peller kommer bra överens, ibland.
Pelle får såklart egentligen inte vara på köksbordet men han var ju rätt söt när han låg där bredvid Max.



RSS 2.0